Idag ær det 6e juni, dvs Sveriges nationaldag, så jag firar så hær!


Du gamla, du fria

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad du var.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,
din trohet till döden vill jag svära.
Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand,
din fana, högt den bragderika bära.
din fana, högt den bragderika bära.

Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej, mot allt i en värld
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Kærlek

Kærlek ær en stor sak. Man kænner kærlek till sin familj, slækt och vænner. Och sjælvklart till sina (framtida) barn.
Men nær man blir KäR ær det en annan grej. Man blir helt størd. Sinnesrubbad. Man kan strunta i att både æta och sova, och "leva" på kærleken. Det går faktiskt. Før jag kænner ingen hunger och jag sover max 5 h per natt.
Men det ær helt fantastiskt. Jag ær så kær.
Kænslan, som jag inte kænt på år har infunnit sig igen. Men den ær annorlunda, mer vuxen och mer rætt.
Fast jag tror man blir lika knæpp nær man blir kær oavsett ålder.

Haha, ville bara skriva det hær. Før jag ær kær o galen! :P Hihi

Vænner, tjabba tjena hallå!!

Nu ær de så hær va, att jag vill prata med er (mina vænner alltså) men de ær ju typ omøjligt att få tag på er. Ni ær varken inne på msn lr fb nær jag ær de. O ringa går ju inte eftersom jag inte har nån svensk mob æn. Puhu, så de hær ær en liten order. I fall ni ens læser nåt i min blogg.
Att va inne på msn eller fb typ ikvæll!? Før jag vill snaaaaackas! Hihi
Savner dere så mye!

Massa kærlek till er!!

Det ær helt otroligt

Mænniskor førvånar mig sællan. I alla fall killar. Nær de gør en besviken. Man vet hur de ær, de kan va på många olika sætt, men ændå blir man aldrig førvånad nær de visar sig vara nå "fel" på dem. JAG VET att ordet fel ær FEL ord att anvænda men just nu ær jag før irriterad før att komma på ett annat ord.
Jag ska fanimej sluta vara så nedrans snæll. Inte tænka på andra. Bara mig sjælv. Inte ge me mig. Inte vara blødig och vilja bli sams. Inte komma krypandes trots att jag vet att de var den andras fel.
Det hær inlægget har faktiskt ingenting alls med killar att gøra. Men jag ær så arg så då kommer alla møjliga kænslor ut. Tydligen. Sorry killar!

Før min kille ær helt underbar, verkligen helt jævla fantastisk! <3