The woman with the hood

Egentligen är jag seg för att skriva, har massa att göra på the TO DO list. Vi åker ju i morgon bitti!! : O
Och jag ska sova hos Fia ikväll, eftersom hennes paps ska skjutsa oss. Vad mycket saker man måste ha med sig! Fast tar nog med för mycket, som vanligt :P Men jag vill ha valmöjligheter och saker i fall att.
Har en känsla av att min väska är på tok för liten för allt som ska i!! Men de får gå helt enkelt, hade ju den till Thailand o då var jag borta i 3 veckor! Så de löser sig nog. :D
Är lite spänd måste jag erkänna, resa bort, bort från allt. Komma till värmen o den efterlängtade solen (förhoppningsvis).
Men sen.. Det jobbiga med det hela.. är ju första gången sen dess, då det där hände.. Det är ju inte ens hälften så långt bort o inte alls samma plast. Men ändå, havet.
Har ju en väldigt god vän med mig, så de ska nog gå bra.. men kan säga att de känns i magen. USCH!
Det här ska ju vara en positiv upplevelse, komma bort från regniga Sverige och allt här.
Nu får jag allt sluta. Tänk positivit nu Elaine!!

Var ju inte alls det här jag skulle skriva om.. som ni ser på rubriken.. Skapa begär.. För det gör man ju alldeles själv. Skapar ett begär. Man har det inte innan och kommer inte ha samma efter. Men när man väl skapat det är de klippt. Tänker på killar/män. Som vanligt! Haha nej då ; )
Man lever livet som vanligt, vänner, jobb, hem, allt sånt vanligt. SEN HÄNDER DET. Man träffar någon. Och denna någon vänder upp och ned på ens värld, eller nu ljög jag.. man vänder upp och ned på världen alldeles själv. Tillåter sig själv att göra det, tillåter det att hända. Man skapar ett behov. Man vill och behöver och längtar efter denna person. Är det inte bra mellan er så är allt annat knepigt också. Är allt bra så är det solsken trots att det regnar. Upp och ned som en jojo, fram och tillbaka.. Vinkar och hintar. Det är så MYCKET pga en endaste person. Nu menar jag ju självklart inte att alla är så här, men säkert ett flertal.

Att träffa någon är ju helt underbart, (ja, jag vet att man inte ska börja en mening med ATT, men jag orka inte) när den andra känner likadant, förstå mig rätt, men det är myckte krångel fram och tillbaks ändå. Unnar verkligen er som träffat någon det. Verkligen! Men ni kanske kan känna igen er lite från hur det var innan ni träffade denna person. Och just nu blir jag väldigt irriterad på mig själv då jag precis eller för ett tag sen skapat detta behov. Så typiskt! Men men.. får väl gilla läget.. kommer ju inte ha just detta behov för evigt (mest sannolikt) och det finns ju så mycket värre saker i denna värld!